Man bygger ett hus

Broderns dod har paverkat Herbert pa ovantade satt. Varje aspekt av hans vardag har nu dodens sloja over sig, men Herbert ar inte radd. Det finns snarare en sorts njutning i att ge kroppen det den behover, innan livet forsvinner fran den. Varje morgon nar han kommer in pa kontoret gor han en stor sak av att langsamt ta pa sig sin rock, och gora sig bekvam i sin stol. Hans aldre kollegor, kontorschefen Lund och byggmastaren Klasson ar for det mesta en aning irriterade pa sin yngre medarbetare. Grubblerierna har Herbert lamnat bakom sig, det ar en ungdoms lek att halla pa med filosofi, och tanka pa ideologier menar han. Men snart ska Herberts enkla syn pa livet utmanas, och hans liv kommer aldrig bli vad det varit."e;Men Herbert Folkesson kunde aldrig glomma att brodern, Folke, hade gatt bort. Det var just detta: att han gatt bort. Egentligen tankte han sig inte begreppet dod, med allt som foregick och omgav detsamma, sjukdom, lakare, avtynande, den sista intensiva kampen for att vidmakthalla livsgnistan, och sedan doden, doden och begravningen, blommorna, prasten, de sorjande."e;-